spiira

Efter lite lek o bus på gården så blev det dags för en liten tupplur i bilen. Täckte för med en handduk för solens skull men jag märkte fort att hon kopplade av fortare när hon inte såg ut. Så när vi åkte in till stan så provade jag att ha det på o hon blev mycket lugnare. Med slutsats så tror jag att det är ett sätt på vägen att lugna ner henne i bilen.



Sen sprang vi på den här fulingen på Mariebergsskogen:



Vargen som vaktar nära ingången till parken. Spira sprang efter Mina, Veras dotter, som sprang mot vargen men hon vände i luften när hon såg att det var en hemskt stor varg! Hon skällde ut den rejält innan hon vågade sig fram. Hon var fruktansvärd gullig när hon är modigt rädd. Nästa gång vi gick förbi vargen så var det inga problem. Lite osäker när vi var framme vid statyn men sen tyckte hon bara att det var tråkigt. Tredje o sista gången tittade hon åt den o gick glatt fram till den. Det fanns fler statyer, bla en häst uppe i skogen vid djuren fast det var som en klump formad som en häst. För barn att sitta på. Sen fanns det också grodor och de var inge läskiga.

Efter en tur bland djuren där uppe så kan jag säga att det enda jag behöver jobba i djurväg med är fåglar för det är riktigt fascinerande!! Alla de andra djuren var helt okay o det inkluderar får, getter, minigrisar(?), 500kg grisarna, hästar o kossor. Tur att de har en stor damm för fåglar, både änder/ankor och fiskmåsar o alla andra vilda fåglar. Höns finns även som går löst omkring om dagarna. Det mest intressantaste djuren är andra hundar och får. Ska ringa o fråga en granne i området om jag skulle kunna få prova på vallning eller åtminstone få lite grundarbete.



Hon posar så vackert jämt. Hon ser så uttråkad ut varje gång man tar kort på henne. Hoppas det är en fas o inte håller i si. ;)

Efter den turen runt parken började snuttan bli trött så vi åkte hem. Sov i bilen hemma på gården ca en timme o mamma en halvtimme innan vi gick ut. Fick träna lite eftersom grannen satt på trappen o jag vill inte att hon ska gå fram till nån annan trots att dem är på gården. Hon hann fram en gång men när jag harkla kom hon fjäskande tillbaka.

När vi kom upp i lägenheten såg det ut så här:

Fröken lilla har börjat löpa så det var ett evigt liv o ålande här. Plötsligt var Spira en väldigt mysig kramare.

Nu ska vi åka till mormor o morfar o byta till sommardäck!